Julie och djuren

Julie har börjat upptäcka djur. De är ungefär lika roliga som barn, bebisar och alla thailändare. Speciellt lite större hundar som viftar på svansen och springer. Då viftar Julie på armarna, tjoar, dreglar och försöker springa efter.

På eftermiddagarna brukar vi ägna en timme eller så åt att jaga hundar i receptionen och runt om på hotellområdet. Om jag bär Julie när vi får syn på en börjar hon springa i luften (vilket fick personalen i receptionen att skratta högt idag) och står hon på golvet är det full karriär efter hunden.

Vovv vovv vovv

Men hon brukar stanna nån halvmeter ifrån och är än så länge inte så intresserad av att klappa. Vilket jag tycker är bra för man vet aldrig vad de har för otäcka baciller.

Vi träffade en fin katt igår som såg ren och välmående ut så den vågade jag klia lite bakom örat. Vilket gjorde Julie intresserad också. Fick hon tag i pälsen klappade hon ganska snällt men hon försökte få tag i öronen för att rycka i dem. Något riktigt bra grepp fick hon aldrig och det är nog katten glad för.

Fina, fina katten

Igår träffade vi väldigt stora hundar som jag förklarade det för Julie. Elefanter skulle vi vuxna säga. När det gäller hundar och katter tjoar Julie åt dem, elefanterna var hon aningen mer skeptisk mot. Hon tryckte sig nära mig och ville inte vinka eller heja på dem.

Men hon kikade storögt. Och grät inte, inte ens när elefanten upptäckte henne och sträckte fram snabeln mot oss. Men det var riktigt läskigt.

Stor elefant

Julies topptre favoritdjur:
1. Hundar
2. Katter
3. Fåglar

/Sandra