Ja, eller hur många dagar det nu blir. Visade sig att bussen tog tio timmar och inte fem som vi räknat med. Kan bli nattbuss.
-----
Bangkok levererade som vanligt. Tyvärr gjorde inte Arnoma Hotel det. Först fick vi ett rum som stank cigarettrök som om det låg 22 fimpar och glödde under sängen. Och rummet vi bytte till hade öppna spjäll till grannrummet vilket gjorde att vi väcktes klockan 07.55 av musik som strömmade ut från AC:n i taket! Hade vi kunnat, typ, koreanska hade vi också hört allt som sades från toaletten hos familjen i rum 1502.
Så vi fick byta till ett tredje rum och fick på köpet en hyfsad utsikt över Bangkok. Och som det gamla ordspråket säger - Ett skithotell med utsikt över Bangkok är bättre en ett skithotell utan utsikt över Bangkok.
Förutom att det börjar bli lite gammalt, hotellet, och rummen skulle behöva en upputsning är det inga större fel på det. Det ligger mitt i stan, är hyfsat högt, har tre-fyra olika restauranger och erbjuder all den servicen som ett fyrstjärnigt hotell ska.
Men det känns som att det hade sin peak och sina guldår när den första Wall Street-filmen kom. Dessutom tar de hutlösa ockerpriser för sin wifi.
Så bo inte på Arnoma. Välj exempelvis Ramada Hotel & Suites istället som vi bodde på senast. Ett snyggt och fräscht designhotell mitt i Sukhumvitvimlet med mycket trevlig personal. Går att få dubbelrum inklusive frukost för under 500-lappen per natt.
Hotellet här i Saigon är... inte så mycket bättre än Arnoma tyvärr. Å andra sidan bara hälften så dyrt. Jävla felval vi gör. Jag fick tjata till mig en spjälsäng nyss. Som de påstod inte fick plats i rummet. Hade vi däremot uppgraderat oss så hade de fixat det...
Spjälsängen fick visst plats och det visade sig att de hade allt julpynt förvarat i den.
Dessutom visade det sig bo ett flertal myror på rummet. Börjar ana att de skriver sina egna recensioner på booking.com. Eller ska jag bara byta boknigssida?
-----
Nu vet jag ungefär hur Brad Pitts "vanliga" kompisar, om han nu har sådana, har det när de går på stan med honom, om de nu gör det. Att vandra runt på Bangkoks gator med en kritvit 8-måndersbebis i bara blöja drar åt sig blickarna i den här staden. Folk pekar, klappar, drar i händer och fötter, fotar och, det händer faktiskt, småskriker.
Hyfsat bortskämd med uppmärksamhet ungen blir. Kommer bli en chock för henne att komma hem till skogen med två trötta föräldrar. Det verkar nämligen inte bli mindre uppmärksamhet här i Vietnam.
-----
Avslutade Bangkok med en lunch på Blue Elephant. En lugn oas mitt i Bangkoks myller. Kolonialt! Julie fick för första gången äta sin gröt med guldsked. Och min The Pearls of Blue Elephant, ett hopplock av förrätterna i kategorin Thai cuisine of today, var mycket bra. Sandras thai-ribs bra men kunde varit köttigare säger hon.
-----
Hann också med Hard Rock Café och semesterns hittills dyraste måltid. Men bra burgare förstås. Mer för pengarna fick vi på The Londoner Brew Pub, som hade fina egenbryggda cream bitter ales och serverade utmärkt fish and chips.
Dessutom sände de, till skillnad från Europa, alla 3-matcher i lördags. Tyvärr gick ju det mesta åt skogen bara.
-----
Besökte den liggande buddhan i Wat Po-templet i Bangkok. Ett hyfsat mäktigt bygge. 46 meter lång är han.
-----
Värmen i Bangkok är inte så outhärdlig som det kan verka faktiskt.
-----
Nehe. Nu ska vi försöka styra upp den här semesterns tre återstående veckor. Eller är det någon som kan gå in och göra det åt oss, charterstyle?
/Kalle
Ja, visst är det enklare med charter. Det tar ni nästa gång och då följer farmor med. Krama ungen! Längtar efter er. Yvve
SvaraRadera