Klockan är slagen. Det är den 1:a mars. Om 10 timmar sätter vi oss i bilen till Nässjö. Med ett par timmars sömn i bagaget senaste natten kanske jag skulle sova.
Räknade ut att det blir ungefär 24 timmar från dörr till dörr. Utan förseningar ganska exakt tror jag; Skrikebo-Nässjö-Köpenhamn-Istanbul-Bangkok-Ramada Hotel & Suites.
De där 24 timmarna hade inte bekommit mig om det inte vore för att Julie, snart 7 månader, är med oss. Jag tror jag har fått resfeber. Högerörat brummar på högre än vanligt. Vad har vi gett oss in på?
Men mest ser jag naturligtvis fram emot att få glida ner i den där solstolen vid poolen på taket, i den där staden jag tror att jag besökte 12 gånger under en vår. Jag har längtat tillbaka.
Och jag längtar efter lukterna, solen, havet, värmen, smakerna, människorna och ljudet av geckos i den svarta kvällen. Lugnet. Kanske framförallt lugnet. Och en Chang. Eller en banana pancake. Eller både och.
Vi åker tillbaka brottsplatsen nu, jag och min tjej. Där vi möttes. Och med oss tar vi vår Julie. Stjärnan. Stolpskottet. Och drygt 15 kilo mat. Hon får väl läsa om det här när hon blir stor. Kommer nog skratta gott åt diverse fadäser vi lär råka ut för.
Jag får ont i ryggen bara jag tänker på den där ryggsäcken. För att inte tala om 8,5 kilosklumpen som vill rida på axlarna.
Vill ni hänga med så gör ni det bäst här. Kanske får ni stanna kvar hemma i Skrikebo sen också. Om vi bestämmer oss för att hitta på något kul när vi kommer hem.
Välkommen till Skrikebo - The blogg edition.
/Kalle
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar