torsdag 15 mars 2012

Konsten att göra så lite som möjligt

Nu har vi varit drygt en vecka på Railey Beach. Och stannar ytterligare en natt innan vi åker vidare till Koh Lanta på fredag. Det har varit underbara dagar. Men vi ska i ärlighetens namn säga att vi tänkte på att dra ner på antal innan vi kom.

Railey var nog den plats vi tyckte allra bäst om när vi träffades här och åkte runt 2006. Inga bilar, ingen prostitution med människorna den drar till sig, inga direkta uteställen, ingen stress och inga jobbiga försäljare. Man slapp alltså allt det där jobbiga med charterresemålen.

Men, å andra sidan, så finns det heller inte så mycket att göra. Det var anledning till att vi blev lite nojiga i Bangkok och tänkte boka om. Men det gjorde vi aldrig och nu är vi glada för det.

Att det inte finns speciellt mycket att göra är verkligen charmen med stället har vi återupptäckt nu.

Jag tänkte passa på att berätta lite på Railey för er som eventuellt vart sugna på att åka hit eller blivit det nu. Vi kan verkligen varmt rekomendera att skippa de klassiska charterresemålen i Thailand och åka hit istället.

Railey är en udde som består av fyra stränder - Railey east, Railey west, Prah nang och Ton Sai. Man når Railey west, Prahnang och Ton Sai med longtailbåt från Ao Nang på cirka en kvart. Från Railey east kan man ta båten direkt in till Krabi town.

Naturen är verkligen storslagen - gröna klippberg som spränger upp ur havet och bäddar in udden med de fyra stränderna i ett lummigt paradis. Huvudstranden, om man får kalla den så, dit de flesta kommer, Railey west, är också den mest badvänliga, även om tidvattnet gör sig påmint även här.


Railey west beach.

På västsidan finns fem bungalowkomplex, alla lite dyrare än vad den gemene backpackern letar efter men fortfarande hyfsat billigt om man jämför med exepelvis medelhavet. Eller alla utom ett ska sägas. Rayavadee erbjuder lyx och här kommer du inte under ett par-tre tusen svenska kronor per natt.

Restauarangutbudet är dock magert på västsidan, endast tre av hotellen har restaurang och inget av ställena föll så där riktigt i smaken. Bäst var nog det fjärde stället - Flaming Tree, som ligger på det som kallas Walking street där de få butikerna på Raileys västsida samlas. Bra och god mat men något dyrare än på öst. Vad gäller servicen var vi väl inte helt överens men jag tycker att den var klart acceptabel.

Flaming Trees största fördel är annars hängvänligheten. Här hänger man bra. För frukost, lunch, middag, en drink, en öl, ett parti schack, en bok, en glass, en kaffe eller vad som. Spel finns att låna och all konst på väggarna och i taket gör stället till ett litet galleri.


Walking Street.


En glad kille med en öl på Flaming Tree.

Vi bodde på Västsidan, på Sand Sea Resort. Det var helt ok även om servicen i restaurangen, som vi helt valde bort på kvällarna, lämnade endel övrigt att önska. Det finns ett fint och bra poolområde, perfekt för oss med småbarn eftersom det var enkelt att hitta skuggplatser. Dessutom nära ner till väststranden då. Gratis wifi erbjöds vid poolområdet och i restaurangen. Hade naturligtvis inte tackat nej om de kunde erbjudit på rummen också. Frukosten sådär men för en som aldrig käkar frukost hemma helt ok.


Vårt poolområde på Sand Sea Resort.

Rummen var rena och fina med thailändska bungalowmått mätt. Mangoträd i trädgården utanför och apor som slängde sig i träden, och på vårt plåttak ska tilläggas. Precis sådär som ska det vara. Vi fick en Bungalow rätt långt in i trädgården vilket egentligen inte gjorde något eftersom vi då hade nära ner till Railey east.


Trädgården på hotellet.

Östsidan är väldigt präglad av tidvattnet och i princip obadbar. Men det är här de flesta hotell, restauranger och barer ligger. Här finns även flertalet minimarts och ett mindre apotek. Och bland restaurangerna finns några guldkorn. Vårt favoritställe blev Diamond Cave (också namnet på en grotta man kan besöka, häftigt ställe) med trevlig personal, god mat och billiga drinkar. Och Premier league-fotboll.


Två glada tjejer på Diamond Cave.

Ett annat bra ställe var det något lyxigare hotellet Bhu Nga Thani där vi tänkte checka in nästa gång vi hittar hit. Om det inte är för dyrt. Maten var dock inte dyrare än någon annanstans och servicen på topp. Två ställen där servicen och/eller maten inte var på topp och som ni kan undvika är Railayprincess och Sawasdee.

Kluvna var vi inför The Last Bar, längst bort på östsidan, jättebra på lunchen en dag och betydligt sämre vid middagen dan efter.

Prah nang, den tredje stranden, är också den badvänlig. Mycket till och med enligt någon brittisk tidning som utsåg den till världens näst vackraste. Promenaden hit, om man inte tar taxibåten, kan både vara vacker och krånglig, om man har bebis och barnvagn (se tidigare inlägg).


Raileys kanske inte allra vackraste hus hade generöst besök av apor. Hur många ser ni på bilden? Det var säkert ett tiotal till som inte fastnade.

På stranden finns inga restauranger utan den upptas helt av Rayavadee, som alltså ligger mellan västsidan och här. Tyvärr har man dock ingen möjlighet att gena igenom bungalowkomplexet som skyddas av vakter. Men vägen är som sagt vacker med berg och natur som hämtade ur en sagovärld. På ett ställe hänger det från berget ner ett rep man kan hissa sig upp i och hitta uddens gömda lagun. Svårt med bebis dock.

Den fjärde stranden, Ton Sai, ligger en knapp tre kilometers promenad bort eller om man simmar ett par hundra meter från västsidan, alternativt vadar vid lågvatten. Här finns ett antal boenden med restauranger, tyvärr tog vi oss inte tid att besöka Ton Sai denna gång.

Och tröttnar man på upplägget vakna-äta-sola-bada-äta-sola-bada-vila-äta-sova så finns det faltiskt lite annat att göra. Klättring är populärt och det finns flertalet butiker som erbjuder kurser och klättringsutflykter. Man kan hyra kanoter eller åka med någon av resebyråernas båtutflykter till de närliggande öarna. Det finns även möjlighet att åka på dykturer eller för den som föredrar att se havets prakt på lite avstånd, snorklingsturer. Lite lättare upptäcktsfärder gör man bäst till någon av de flera grottorna.


Diamond Cave, grottan.

Men det allra mesta går som sagt ut på att ta det så lugnt som möjligt på Railey beach. Vill man göra det och är bra på att göra det bör man verkligen spendera tid här. Eller om man har en sjumånaders bebis som kräver ganska mycket även om man egentligen inte gör någonting.


Bebis badar och lär sig hantera en boll.

/Kalle

3 kommentarer:

  1. Härlig läsning. Har, sedan ni for iväg, ökat mitt bloggande med etthundra procent. Vilken liten go sötnos ni har med er. Hur går det med sugrörsslörpandet? Önskar er en fortsatt skön semester.
    Hälsning från farbror Jonas

    SvaraRadera
  2. Bättre än en Turistguide, Kalle. Kanske jag får åka dit nån gång. Kram Yvve

    SvaraRadera
  3. Tack för ett toppeninlägg Kalle! Suverän walk-through av Railay. Vi har ju aldrig bott där, utan bara åkt till Phra Ngang Cave för att bada över dagen. Nu har vi ju en kanonuppdatering att utgå ifrån nästa gång! Hälsa dina flickor, enjoy - och du, på Lanta heter bästa Sea Food stället Sri Nuan och ligger nere vid piren i Sala Dan. Kram Ciccie

    SvaraRadera